Skoldagen är slut och jag sitter och väntar på att bussen ska komma och ta mig hem. Men det är inte förrän om tio minuter. Vilket innebär att väntetid ger massor med tänketid. Så en del tankar dyker plötsligt upp.

1. Det är väldigt intressant att titta på folk som går förbi. Alla är de olika. Har du någonsin fått känslan att du spelar huvudrollen i en film och alla som går förbi dig är bara statister? Jag tänker så hela tiden. En rätt rolig tanke om jag får säga det själv. Jag tänker att dessa människor som bara går förbi mig är människor som egentligen intr existerar, helt utan liv. Men så inser jag att jag själv bara är en "statist" i en annans liv och då känner jag mig smått ägd.

2. Igår började jag fundera lite på mitt biologiska ursprung (jag är ju faktiskt från Indien men sedan 13 år varit adopterad). Detta är något som jag knappt gjort tidigare i mitt liv. Snarare att jag inte velat tänka på det konstigt nog. Hur som helst kom jag tänka på hur mina biologiska föräldrar ser/såg ut (jag vet ju inte om de lever) framför allt min mamma. Jag menar, är hon lik mig? Eller snarare, är jag lik henne. Hur de lever nu osv. Det var faktiskt rätt kul att tänka på det. Men jag tror knappast jag skulle vilja få några svar på mina frågor. Det känns bra att kunna hitta på mina egna svar. Jag menar, min mamma kanske är en indisk gudinna och min pappa en vampyr, vad skulle det då göra mig till, halv vampyrgud? Det ni, slå det! Jag är en halv vampyrgud!