Vad som händer 02.09 hos mig.

Det är natt nu och jag ligger vaken. Jag är trött, så trött men jag kan inte sova. Eller kan... jag har inte provat. Jag är helt enkelt inte redo för det. För ikväll är det så många tankar och känslor utan namn som stör.

Bilden här ovanför förklarar på ett ungefär hur det är och ser man på det sättet men egentligen är det ganska fult, patetiskt och bara vädligt störande. Precis så.

Jag har insett att man tänker bättre på nätterna, är det inte så? Att man lättare får klarhet då. Att man ser allt i nya perspektiv. Kanske. Hur som helst, det är fint att vara vaken på natten, kanske är det då man inte känner sig så jävla ensam trots att man egentligen är det, jag vet inte.

Jag inser att ingenting av det jag skriver nu hänger samman, att det kan vara svårt att förstå. Men jag ville bara skriva, dela med mig, jag vet inte, något sådant ville jag väl. Så jag återgå till att tänka igenom livet, fatta några kloka beslut. Jag ska fortsätta att lyssna på Håkan och ibland lyssna på Mumford & Sons. Vi får se hur länge det håller på. Hoppas i alla fall ni har det fint.
xx
Berättelsen om Pi.
Igår var jag på bio med My och vi såg Berättelsen om Pi.


Filmen var så bra uppbyggd och så otroligt spännade. Grät gjorde man också, ja det gjorde man. Vackra scener. Vi såg den inte i 3D och tänk, ja tänk att se den i 3D. Snacka om upplevelse.

Så var det visst juldagen.

Idag var det juldagen. Den började med hundgos i sängen samt smsande med människor som jag tycker så om. Helt ångestfritt. Jag kom tänka på att äntligen kan jag ligga en hel förmiddag och bara smsa utan att få ångest över det pågrund av skolarbete. Den tacksamheten som man fylldes av då kan jag säga.
Sen så gick jag upp, åt middag med min familj och var påklädd ungefär så här.


Sen åkte jag till kyrkan och sjöng. Det var fint, en aning långtråkigt kanske. Jag sjöng fel och försökte skratta bort det. Det gick. Eller inte i tankarna, slog lite på mig, grät lite inombords. Ni vet, jag har svårt att acceptera att det blir fel när jag sjunger. Känner mig otillräcklig och så fucking dålig. Men med lite slag på mig själv gick det över och jag blev glad igen. För det är ju trots allt väldigt kul att sjunga. Låt det bli fel då, om det nu är så himla viktig. Dessutom är det så kul att sjunga med My, för hon är min bästa vän och bäst!



(tappade armarna på denna bild, men det är okej, jag har en söt valp i tröjan)

Sen kom vi hem och åt kalkonmiddag. Det är så fruktansvärt gott. Sjävklart gosade v i med alla valparna bara för att vi älskar att göra det och för dem är så söta att vi inte vet vart vi ska vägen. Efter maten (och världens största geneusdebatt med morfar - som visade sig vara feminst) spelade vi kortspel och skrattade.
Den här dagen har alltså varit lång och väldans bra även om jag sjöng fel tidigare idag. Men det är sådant som händer. Så är det bara.
Puss på er.
Puss på er.
xx
Om en julafton hos mig.


Så har ännu en julafton gått och jag har haft det fint. Visserligen har det inte känts som en julafton, bara en vanlig dag som varit finare än alla andra vanliga dagar. Jag har många gånger fått påminna mig om att det faktiskt är julafton idag.
Tänk, alla förväntningar som byggs upp inför dessa dagarna - ja till och med veckorna - innan jul och tänk på hur snabbt det går när julen väl inträffar. Är det förgäves eller är det de meningen med julen kanske? Alla förväntningar, glädje och framför allt solidaritet som visas innan och under julen. Jag tror nog det är så och det är fint.
Hur som helst har jag inte gått runt med tusentals fladdriga julkänslor, jag har inte gått runt med dem glittriga ögonen och bara väntat på Kalle Anka och att få öppna julklapparna. Utan har mer tagit det som kommer, tagit det lugnt, försökt hitta meningen och glädjen med det som händer. Jag har lyckats bra med det tycker jag och jag har verkligen upptäckt värdet med att vara med sin familj, kanske låter det klyschigt, vad vet jag, men det är ju så det är.
Jag fylldes av nostalgikänslor när jag i förmiddags såg på Astrids jul och då var det nära att jag kom i kontakt med julkänslorna, för jag mindes plötsligt hur det var att ha julkänslor som litet barn, den lyckan är svår att slå. Jag grät också jag en skvätt när jag såg på Kan du vissla Johanna och för första gången såg jag på Karl-Bertils Julafton och jag insåg hur alla dessa julfilmer, vilka fina budskap de har, det är inte klokt.
Julklappar fick jag både ge och få. Det var fint. Det finns nog inget som slår lyckan i någons ögon när hen verkligen uppskattar julklappen man gav. Då blir man på något sätt alldeles hel i kroppen. Jag skulle också kunna rada upp en lista på vad jag fick i julklapp men känner att det inte är relevant. För hur spännande kan det egentligen på en skala vara att veta vad andra ha fått, är det för att jämföra? Jag tror inte det är så för alla, men för att undvika just jämförelse, så låter jag det vara. Men kan säga så här, att jag är verkligen glad och tacksam över det jag fått.
Något annat som slår mig är hur viktigt det var för mig innan att vi firade jul med andra människor utan för familjen. Det värsta tänkbara scenariot skulle vara att vi firade med enbart familjen. Kanske var jag rädd för eventuella komplikationer, missförstånd, bråk som lätt skulle kunna uppstå om man bara är i familjen. Men jag känner efter denna julaftonen, hur fint det var, hur nära vi kom varandra i familjen och kanske är det så, julen firas bäst med enbart familj (återigen klyschan, men det är okej).
Jag hoppas att ni haft den julafton som ni förtjänar, som ni ville ha, som ni önskade, att den blev alldeles rätt för er. Ha nu en god fortsättning så hörs vi snart igen.
xx
(p.s vad fint att ni tog er tid att läsa allt, det blir jag glad för)
23 december - andra delen.

Jag har möblerat om i mitt rum. Samt blivit så inspirerad av människor med ljusslingor att jag också fixade en sådan och jisses vad fint det blir. Så mysigt att jag vill spendera hela julen i min säng med bara hundarna som mitt sällskap.



Jag har dessutom gått runt och försökt få julkänslor. Det fungerade faktiskt bra när granen kom in i huset och jag såg på Love Actually. Men de där julkänslorna försvinner ibland och hela grejen med jul känns allt mer ofta som onödig och överskattad. Ibland längtar jag till och med till att allt ska över och allt återgår till det normala igen. Precis så.
Men ska inte vara negativ, annars lär det sluta med att jag sitter ensam som en och annan gammal och bitter tant. Det vill vi förstås inte. Så i morgon ska jag dra på mig det där leendet. Har hört att om man ler så blir saker och ting bättre. Är det sant?
Hoppas ni får en fin jul, att den blir så som ni vill ha den.
xx
23 december - första delen.



Hej! Idag kom My hem till mig och vår traditionella julfika med julklappsbyte och bästavänprat. Det var himla fint det. Fick världens bästa present av henne, ett mobilskal med Markus Krunegård-citat. Tänk vad glad jag blev. Hon är så himla bra.
När man släpper taget tar man steget.

Hej. Idag har jag äntligen fått det där efterlängtade jullovet som jag gått runt i flera veckor och bara längtat till. Längat att få bli av med all den ångest som skolan bidragit till. Längat efter puas och vila. Längtat efter lugn. Äntligen ska jag få det. Jag tänker göra allt det där som jag hindrar mig att göra när skolan blir den större delen av livet. Till exempel utnyttja natten eftersom natten har de timmar där kreativiteten kommer fram mest. Jag ska sova så länge jag kan utan att få ångest. En dag ska jag bara se på serier, en annan dag ska jag läsa. Jag ska försöka ta det lugnt, hämta ny energi.
Visserligen är det en del julfirande som ska bli överstökat, vilket ska bli skönt. Det blir också nyårsfirande, vilket jag ser fram emot och en Stockholmsres är också planerad. Jag tror det här jullovet kommer bli himla fint.
Är det här allt det blir så dör jag.



Hej! Igår var My hos mig, som ni redan vet. Det var fint. Det var också väldigt längesedan vi sågs, mycket att ta igen liksom. Hon hade tagit med sig snögubbar som man doppar i varm mjök så blir det automatiskt varm choklad. Fruktansvärt gott även om det kändes lite brutalt. Såg på film gjorde vi visst också. Sen låg vi pratae om allt från existentiella frågor till det mest ytliga man kan tänka sig. Ungefär så som det ska vara när man pratar med sin bästa vän, visst? Fint var det.
Ha det fint.
xx
Jag vill vara vanlig vad det nu är.


xx
Kyss mig inte, det kommer bara leda till något ont ändå.

xx
Och jag ramlar kär i dom som inte ens vet vem jag är.



Hejhej! Idag är det torsdag och veckans hittils kortaste dag känns det som. Första lektionen började inte förrän tjugo i tolv. Detta firades med med lite vardagslyx som varm choklad och så. Sedan åkte jag till skolan. Två supersnabba lektioner senare kunde jag komma hem igen. Är så tacksam över att jag inte har så mycket i skolan nu, nu kan jag äntligen andas ut, ta det lugnt och göra sådant som jag inte kunde på grund av stress, till exempel se på serier och så vidare. Hoppas ni har det fint ni med i decembermörkret så ses vi snart.
xx
Be aldrig om ursäkt för sakerna du inte gjorde.




Hej hopp! Idag hade jag endast två lektioner i skolan och kunde åka hem redan vid ett. Det uppskattas mycket. Under den tid som jag varit hemma varit ute och gått i den djupa snön, tagit kort, frysit, gosat med valparna, druckit te, sett på julkalendern och så vidare. Snart ska jag ta och sjunga lite med kören. Det blir trevligt det, riktigt trevligt. Hoppas allt är bra med er så ses vi. xx
Ingen tror på Gud men alla vill nåt mer


Annars då? Jo, dagen har varit bra, spanska och engelskan var inställd, så tack vare det kändes inte den här dagen så lång. En ganska vanlig dag i skolan och som vanligt är det mina vänner som gör dagarna i skolan värda att uppleva. Det tycker jag om.
Vi ses,
xx
Men det är någon i Brunnsparken som gråter. Som ser julen i annat perspektiv.

Hej! November tog slut igår en ny månad tar sin början, December. Hoppas hoppas den blir bra. Igårkväll hade jag mina vänner hemma hos mig och kors vad bra det var. Som alltid när jag är dem som gör mig helt komplett. Vi lyssnade bland annat på julmusik och jag såg på medan dem andra bakade pepparkakor. Idag vaknade vi upp och åt mysfrukost, bara se själva liksom. Nej men allt var så fint. Så som det ska vara.
Vad hände förra året: december?







Förra året, 2011. Galet vad glad jag var för ett år sedan. Älskade alla och älskade livet. Finns mer att skriva om den månaden, men nöjer mig med det här. Jag hoppas att även denna december blir lika fint det med.