Om en dag i mars.
Haha, sa inte jag att jag skulle skriva om vad som hände i onsdags i typ torsdags? Noll självdiciplin, men äsch, det gör verkligen ingenting. Nej nej. Men i alla fall här kommer det.



I onsdags var något som högt uppskattades. Jag, Sara och min nyfunne vän Felicia tar tåget till Göteborg. Vår plan för vår Göteborgsresa är att gå Hästpojkens signering. Så det gör vi också, går till Bengans. Men innan dess går vi till ett mysigt café och jag blir glad, det finns cola i glasflaska. I alla fall sen kan vi träffa Hästpojken och de sjunger några låtar och skrikver till Chitra och sedan sina egna namn på deras nyaste album som jag köper. Sen efter signeringen stressar vi oss på Göteborgs gator, plankar på spårvagnen och åker buss. Allt för att kunna ta sig till radiohuset för att se på Hästpojkens konsert där för p3-session. Det är häftigt, det är fint, ja det var det. Och det gör ingenting att vi står utanför radiohuset i över en timma i minusgrader bara för att vi kom alldeles för tidigt. I alla fall, Hästpojken är fina. Speciellt fint är det när Martin sjunger kärlek är för dom som kommit loss, på något sätt stämmer den textraden för mig. På tåget tillbaka får jag äta en subway-macka, perfekt avslut på en fin dag. Åh så fin.
Ord från er
Trackback